Trevligt, väldigt trevlig.

Hängde med Bästa vännen och blev kärleksfullt mobbad. Jag berättade om vad jag hade gjort de senaste dagarna och använde ordet trevligt väldigt många gånger. För allt har varit trevligt, människorna har varit trevliga, hon Den Glada är trevlig. Ja, trevligt kort och gott. Som om jag hade glömt bort resten av mitt ordförråd. Trevligt!
Kommentaren till det trevliga i att Den Glada verkar vara trevlig var: "Ska du också börja dejta knoddar nu?" Vaddå!? Det är sannerligen inte på dejtingnivå, utan mest dagdrömmar än så länge. (Ur mitt perspektiv är hon inte direkt knodd heller.) Bästa vännen menar att hen var först med att dejta knoddar. Jag har ju inte gjort det förrut men någon gång ska väl vara den första. Det kan ju kanske vara trevligt.
Vem tror ni inte att jag sprang på förresten? Jo, Den Glada! På vägen hem, stod och väntade på tåget. Tåget kom, jag skulle precis kliva på och då fick jag syn på henne. Hon fick syn på mig och väl på tåget gick vi glatt mot varandra genom vagnen. Småpratade och jag åkte medvetet en annan väg hem för att dra ut på det hela en smula. Värsta slumpen, vi som bara har träffats en enda gång förrut! Och det var... Trevligt!