Jag ägnade helgen åt att pryda Dialektens nyinköpta säng. Jag har inte längtat hem alls. Jag har sömnigt sträckt på mig mellan lakanen och hon har gått iväg för att köpa frukost. En frukost som serveras ute i värmen, i lätt skugga under ett körsbärsträd.
Kombon, kombons polare och Dialektens flickvän har dykt upp och vi har suttit där ute i trädgården. Det har varit riktigt gemytligt, det ni!
Jag kan tänka mig att göra om det hela. Jag placerade min tandborste i hennes badrum som en form av litet löfte. Idén var att köpa en ny tandborste under dagen sen. Men jag var sömnig och hängde med Bästa vännen. Och vips var klockan bortom stängningsdags. Ingen tandborste. Däremot väldigt lagom tid för att möta Dialekten som precis jobbat klart. Lömskt fick jag med henne hem till mig. Där jag sen lånade hennes tandborste som redan har bosatt sig i mitt badrum.
Ett litet i-landsproblem. Det är rätt bra att även sova på nätterna. Ibland i alla fall. Men inte tänker jag på sömn när Dialektens nakna hud uppenbarar sig precis intill mig. Vi har försökt och tänkt på sömn säkert i flera minuter till en början. Men sen så hamnar någon fingertopp någonstans på någons kropp och någons andning ändras. Och då är det klippt. Så vi tänkte att man kanske kan snabba på det hela lite. Så man hinner sova också. Och igår fungerade det faktiskt. Eller jag tänkte på sömn först. Sen tog hon ett sådant tag i mig att jag inte kunde tänka på något annat än henne. Men vi lyckades göra en intensiv med kort sak av det hela. Mycket bra när man måste upp dagen därpå.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar