tisdag 15 maj 2007

Tänka om.

Man ställs inför nya situationer. Om bruden ska få fortsätta att linda mig kring sitt lillfinger på längre sikt innebär det för mig att för första gången gå in i ett öppet förhållande. Av den polyamorösa sorten. Det finns redan ett befintligt förhållande sedan tidigare. Hur ställer jag mig nu till det? Jag och Bästa vännen bollade en sen kväll. Och lyckades i varje fall teoretiskt demontera hela idén om monogami. Jag har redan tidigare tänkt att just ett sexuellt öppet förhållande skulle kunna fungera. Skulle jag då bli sårad av hon står någon annan människa nära även känslomässigt? Jag har själv stått t.ex. Bästa vännen närmare än personer jag har haft ett förhållande med. Vad skulle göra mig ledsen? Jo, om hon inte längre visade att hon tycker om mig. Om hon inte längre vill lägga tid på att träffa mig. Jag skulle bli ledsen över att bli bortvald. Men jag skulle bli lika ledsen för dem sakerna även i ett monogamt förhållande.

Just nu blir jag tillvald. Ingen svartsjuka blommar än. Det är en smula underligt att hålla henne i handen samtidigt som hon pratar med sin flickvän i telefonen. Det är ovant att flickvännen hälsar till mig och att jag hälsar tillbaka. Jag kan tänka mig situationer som kan bli underliga om jag tänker långt fram. På sån där familjebildning. På högtider som firas "ihop". Men just precis nu känns allting bara trevligt. Och kanske en smula skönt att jag inte måste lova någon evig trohet. Inte lika mycket prestationsångest.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Om det känns bra tycker jag att du ska prova. Det kanske blir hur bra som helst. Eller så blir det inte det men då har du lärt dig lite mer om dig själv. Du har ju helt rätt i att du inte har mer att förlora genom att våga ha ett förhållande med Dialekten än med någon som är mer monogamt lagd, och dessutom verkar det som att du blir glad och mår bra av att vara med henne. Go! :-)

I know sa...

Jo, jag är faktiskt helt inne på ett GO! ;-)