Att vara del i förhållandet kräver utveckling. Jag beundrar henne för hennes tålamod. (Samtidigt som det egentligen brukar vara jag som har allt tålamod i världen.)
Öva mer. Tankar flyter lättare på kvällen, då när man är färdig med allting annat. Då sådana där jobbiga ämnen kan komma upp, sådana där känslosamma, ibland besvärliga med nödvändiga diskussioner. Men det blir inte bra att föra dem sent sent på natten. Inte om man ska prestera dagen därpå. Man måste börja tidigare. Men då är man ju upptagen av den där vardagens praktikaliteter. Måste lära mig att hitta stunderna som går att viga till samtalen och känslorna, stunder som inte är mitt i natten.
